en torr
livlös mark
och vad hade du väntat dej
här växer ingenting
bara tistlar sly och ogräs
om jag stannar till
och sätter mina tankar i jord
kommer någon att gå förbi nästa år
och se ut över ett fält
där blåklockor och prästkragar
sjunger för varandra
samma människa
kommer att sitta ute en natt
och rulla en cigarett under stjärnhimlen
lyfta sitt glas
mot den gnistrande minneslunden över alla
som levt på den här jorden
och för en kort stund
inte känna sig mindre ensam och övergiven
men mer betydelsefullt
mer värdefullt ensam och övergiven
Denne man har säkerligen förbryllat många med sin poesi men likväl väcker han tankegångar hos läsaren som ger mersmak!
Gissetiden har gått ut: Bruno K.Öjjer var namnet på denne poet